Det skymmer — men himlen mörknar snabbare än vanligt. Ett oväder är på väg. Det blåser upp, och snart hörs det härliga smattrandet av regn. Under en stund är det knappt någon idé att vi pratar med varandra, för smattret är öronbedövande. Men såå välkommet! Hela världen och hela luften tvättas rent. En skön svalka drar igenom huset.Vi sitter vid matbordet och äter kvällsmat tillsammans med tre svenska volontärer. Ris, med wokade grönsaker och ägg. Plötsligt blir det alldeles svart, strömmen har gått. Fläkten stannar, allt blir tyst. Vi letar fram ljus, och tänder dom på en av gasspisens lågor, eftersom vi inte har några tändstickor hemma. När förrätten är avklarad kommer vi på att det är lika bra att norpa lite av frysfackets glassförråd, eftersom vi ändå inte vet hur länge strömavbrottet kommer att vara. Till glassen skär vi upp frukt: vattenmelon, papaya, guava och bananer. Mums.
Vi sitter och pratar om hur viktigt det är att ha en trygg punkt när man kommer till en okänd värld. Den trygga punkten kan vara en plats, eller en människa — ofta behöver vi nog båda delarna. En plats, en närvaro, där vi kan hämta kraft för att orka, och få tid att försöka förstå, allt det okända. En fast punkt att återvända till. Det behöver ettåringen, som på stapplande steg ger sig ut för att utforska den värld han kommit till, och det behöver 20-åringen — och även 40-åringen — som ger sig ut att utforska allt det nya i ett nytt sammanhang. Det kan vara ett nytt land med en ny kultur, som för oss, men det kan också vara att hitta sitt nya sammanhang efter att livet förändrats på något annat sätt. Ettåringen har sin mamma och pappa som fast punkt, men vad har vi? Vad har jag? Vi ler igenkännande när vi pratar om hur viktig bostaden blir, och familjen - för oss som har familjen med oss, eller vännerna — som för volontärerna.
Efter god mat och gott samtal följer Timmy och Otto med tjejerna hem till deras guesthouse, som ligger ett par kvarter bort. Jag vattnar de blommor som står under tak och inte fått del av regnet. Sen läser jag en stund för Lydia, och Otto en stund för Josua, innan vi kryper ner under våra lakan.
Klockan sex är det dags att gå upp. Frukost med youghurt, mysli, papaya och smörgås, allt efter smak. Klockan 7 kommer Lydias och Josuas songthaew, som tar dom och ytterligare några barn till skolan. En stund senare hoppar Judit upp på sin nya cykel och trampar iväg. Otto ger sej iväg för att träffa ett par killkompisar som han träffar en gång i veckan för att prata och be, och jag har en liknande träff med några tjejer, vi ber framförallt för våra barn. Ett par av tjejerna är svenskar, de andra amerikaner. Strax efter nio är jag hemma igen, och ägnar sedan förmiddagen åt att plugga thai. Vi behöver träna att skriva och läsa, och jag sätter mig och repeterar bokstäverna. Thailändskan har 42 konsonanter, som är uppdelade i tre klasser. Man behöver veta vilken klass konsonanten tillhör, för att veta vilken ton den efterföljande stavelsen får. Det har jag glömt. Så finns det 28 vokaler, och det är viktigt att veta om det ska vara en kort eller lång vokal, för det påverkar också tonen. Det finns fem toner, och om man inte har rätt ton på ordet, kan det få en helt annan betydelse, och det blir svårt för andra att förstå vad jag säger. Det känns tungt i början, men lite lättare när jag inser att jag faktiskt kommer ihåg en del.
Så småningom kommer Otto hem, han har tagit en sväng förbi det kontor som arbetet bland pwokarenerna organiseras från. Till lunch kommer Ingvar och Ewa Skeppstedt, som har varit här några år, men som ska åka till Sverige till jul, och då lämna över en del av sitt arbete till oss. Vi bestämmer lite tider för möten framöver, och tar också en sväng förbi deras hus för att se hur dom bor. Klockan två ger sej Otto iväg för ett möte med Lydias mattelärare för att se hur vi bättre kan hjälpa Lydia med matten. Klockan tre kommer Lydia och Josua hem, och följer med till bassängen, där jag är med på vattengympa. Sen går vi hem och jobbar med läxor och gör kvällsmat. Judit kommer hem vid fem, hon har varit kvar på skolan och tränat volleyboll. Efter kvällsmaten går Lydia på tonårssamling för de yngre tonåringarna, som internationella kyrkan har i huset bredvid vårt. Josua tittar en stund på film. Otto och jag pluggar lite mer thai, och går ut på nätet och läser mer om oroligheterna i Bangkok. Timmy suckar över historian han håller på att plugga, och skriver ett mail till sin lärare att frågorna är för svåra. Otto chattar en stund med Anika, som bor på universitet, kvällssvalkan sveper återigen in över huset, och framåt 10 blir det skönt att gå och lägga sej. Ännu en dag har gått. Och du har fått en liten glimt av vårt liv. Hur har din dag varit?
