|
Vi är bara en halvtimmes bilväg från riksväg 108 — vägen mellan Chiang Mai och Mae Sariang. Vägen från avtaget var brant — men asfalterad ända fram. Utsikten bedårande, bergstopparna oräkneliga.
Jag och Judit har tillsammans med Dachö och en elev från Pwokarenelevhemmet, åkt till byn Klongpää. Dachö är vår hemhjälp, men arbetar också på ideell basis för att uppmuntra och engagera kvinnor ute i församlingarna. Byn Klongpää ligger långt från de flesta andra pwokarenbyarna, och får inte så ofta besök, så nu tyckte vi det var dags. Under eftermiddan har vi gått runt och besökt några av familjerna, suttit på deras verandor och pratat en stund. I byn bor ungefär 30 familjer, alla kristna. Den första familjen blev kristen för ungefär 12 år sedan. De bodde tidigare i en annan del av byn, men allteftersom de blev kristna valde de att flytta tillsammans och forma en ny by strax intill den gamla byn. Det är nog bara två av de vuxna som pratar thai, de övriga har inte haft möjlighet att gå i skola, och kan inte heller läsa och skriva. De flesta kvinnorna i byn går klädda i sina karenkläder, och både kläderna och kvinnorna som bär dom är oerhört färgstarka. Det är kväll och det är mörkt. Elektriciteten som laddats upp i solbatteriet tog slut efter att något av barnen i huset tittat på TV en stund. Men brasan ger oss det ljus vi behöver för att dricka den varma röda drycken som serverats oss, och ute lyser månen tillräckligt starkt för att leda oss på en kvällspromenad. När vi sitter runt brasan berättar den ena efter den andra om hur deras liv förändrats sedan de blev kristna. "Förut var vi ofta sjuka. Vi gick till doktorn och betalade mycket pengar för mediciner, men det hjälpte inte. Vi tillbad andarna och betalade mycket pengar för att köpa grisar att offra, men det hjälpte inte. Men sen vi blev kristna mår vi mycket bättre och behöver inte gå till varken doktorn eller tillbe andarna. Våra liv är helt förändrade." När jag en stund senare kryper ner i min sovsäck på golvet, funderar jag över detta förunderliga — att man kan må så mycket bättre av att bli kristen! Tänk att vi är så förunderligt skapade, att när vi förstår att vi är älskade — så händer något även med våra kroppar! Ulrika
|
 Mitt liv ....
 ... är ...
 ... förändrat!
|
