Ibland blir det lite för mycket ....
Det finns dagar och veckor i livet som man ibland undrar hur man egentligen tog sej igenom.
Det behöver egentligen inte vara stora dramatiska saker som händer .... det blir bara liksom lite för mycket av alltihop ... - elledningar precis utanför huset som exploderar flera gånger varje natt och elbolaget säger att de inget kan göra ...
- Timmy och Anika som lämnar oss efter härlig jul och hittar en öppen ytterdörr i vårt hus i Sverige och saker utspridda över hela golvet .... och en dator, en projektor och alla mina smycken borta .... (inte mycket som var mycket värt - men massor av minnen från mitt liv) ...
- en liten svart kattunge som sen 72 timmar gråter utanför vår dörr och vill flytta in till oss .... men vi har redan tre katter ...
- bekymmer över Judits ärr som inte läkt fint ...
- försök att börja sortera, packa, avsluta både jobb och relationer och fundera på livet efter sommaren utan att ännu veta om vi ska till Sverige för ett år eller längre ....
- min pappa som ligger på sjukhus ...
- Ottos pappas om känt sej hängig i flera veckor ...
Och i morgon ska jag medverka i gudstjänst i Norrköping, och ett par veckor senare predika i Bromma, samma söndag som Otto ska till Borås. Sen blir det Hudiksvall. (Allt via Skype.) Och sen ska jag ha ett seminarium i en kyrka här i Chiang Mai,och så ska Otto predika någon söndag i internationella kyrkan i Chiang Mai. I nästa vecka ska Otto på bön- och fasteretreat i en by, och veckan därpå ska jag hålla ett seminarium om själavård, och sen blir det seminariet Att bättre förstå barn, och sedan ett seminarium om äktenskapsvård. Och så en workshop för vuxna missionärsbarn, och en heldag på en konferens om missionärsbarn. Allt detta innan mitten av februari .....
Jo, så är det ju lite besök också. En gammal barndomskamrat till våra äldsta barn, och en av Ottos gamla nyingar med familj, samt goda vänner från Australien kommer i nästa vecka, och två familjer har just varit på besök. Sen kommer en fd volontär för att skriva sin högskoleuppsats, och så kommer representanter från ungdomsförbundet equmenia.
Egentligen tycker jag om när det är mycket att göra .... men just nu är det lite för mycket som tar lite för mycket på alla känslor....
Ulrika
