090823

Vad är ordning och reda?
Varenda gång jag varit på besök på något av elevhemmen brottas jag med frågan: "Vad är ordning och reda?"
Jag är nog en väldigt ordningsam person. Var sak på sin plats. I prydlig ordning. Så att alla kan se och hitta. Viktigare ju fler vi är. Rent och snyggt. Blir det en fläck någonstans tar jag bort den på en gång. Med jämna mellanrum går jag över dörrposter och väggar och gnuggar varsamt bort märken efter smutsiga små barnfingrar — och oljiga vuxenfingrar med för den delen.
 
Men när jag kommer till elevhemmen är det grått — och brunrött eftersom jorden här är röd — av alla smutsiga små händer — och fötter (ibland undrar jag om de verkligen GÅR på väggarna?!). Saker ligger överallt — i en för mej salig röra: skor och tandborstar och en enstaka smutsig strumpa, en puderburk och några hårspännen. Det kan klia i fingrarna på mej att sätta igång ett stort röj (vilket är bland det härligaste jag vet — och bland det jobbigaste mina tonåringar vet!). Men jag låter bli. Och försöker lugnt och sansat ställa mej själv några viktiga frågor:
 
-       Är mitt sätt att se på ordning det enda rätta?
-       Är det viktigaste att personalen på elevhemmen städar — eller att de bryr sej om barnen?
-       Och hur ska jag egentligen kunna förvänta mej att de ska hålla ordning på en massas saker när flertalet av dem just inte haft så mycket saker, och att de ska kunna hålla efter en stor byggnad i vitmålad cement, när de större delen av sitt liv levt i ett litet trähus — där smutsen inte syns?
 
På elevhemmet i Sop Moei finns en tvättmaskin — det är en lyx. Men jag har aldrig sett den användas. När jag häromdagen frågade om de någonsin använder den, fick jag till svar att den används ibland för centrifugering. "Varför tvättar ni inte i den?" "Den är ju alldeles för liten.", fick jag då till svar. "Ja, men ni kan ju tvätta flera gånger." "Men det blir inte rent. Barnens kläder är så smutsiga, de måste tvättas för hand."
 
Oerhört intressant tanke. I min hjärna är det när man tvättar för hand som det inte blir riktigt rent. Det är inte förrän kläderna fått sej en ordentlig omgång i tvättmaskinen som jag är helt nöjd. Men visst, för hand kan jag gnugga och skura med borsten, de skurtagen har inte tvättmaskinen. Allt har sin förklaring. Och mitt sätt att se på det hela är INTE det enda rätta. Det finns andra ordningar. Elevhemmens golv sopas oftare än mina. Paraplyerna hänger prydligt på tork. Och runt hela elevhemmet växer blommor och frukter och grönsaker i mängd — med en sådan prunkande grönska som mitt trädgårdsland aldrig har sett. Jag är helt övertygad om att elevhemspappan i Sop Moei (som är den store trädgårdsmästaren) skulle bli lätt bekymrad om han kom och såg oordningen och fattigdomen i mitt trädgårdsland i Sverige.
 
Visst är det fantastiskt! Att vi är olika! Och att samma saker inte är viktiga för oss alla!
 
Ulrika
 
 
Bookmark and Share

Paraplyer prydligt upphängda

Kläder på tork

Det blir många skor på ett elevhem
Svenska Baptistsamfundet är ett kristet trossamfund, en gemenskap av självständiga lokala församlingar, som bekänner Jesus Kristus
som Herre och Frälsare i enlighet med Bibeln, och är en del av den kristna kyrkan i Sverige.
Svenska Baptistsamfundet, Box 14038, 167 14 Bromma. tfn: 08-564 827 00 fax: 08-564 827 27 info@baptist.se