Antonina väger med noggrannhet in varje del av hjälpsändningen och redovisar till den vitryska staten
Artikelserie med Arne Akervall. Del 6/6
Hur har arbetet utvecklats och var står vi idag?
Det är lätt att konstatera att arbetet har blivit mycket större än vi kunde ana från början. Ibland tänker jag att "nej nu orkar jag inte mer, nu slutar vi" men så tänker jag på alla de vänner som jag fått och vad mycket det arbete som utförs av oss alla här hemma betyder för så många där borta.Till Vitryssland skickar vi 3-4 långtradare per år. Vi skickar med pengar för distributionen och för hyran av lokalerna. Hela hjälpsändningen, utom det vi skickar till privatpersoner, måste ligga i ett förråd tills presidenten har skrivit under alla papper. Alla hjälptransporter administreras av ett av presidentens departement. Tyvärr förekommer mycket bluff där man försöker få in varor för försäljning men kallar det hjälpsändning. Detta drabbar tyvärr alla seriösa hjälpsändningar som får genomgå en minutiös kontroll.
Vi gör ibland besök på orterna där vi har utdelning av hjälpen. Det är ganska svårt att få igenom transporter till Vitryssland mycket beroende på det fusk som ibland förekommer där det kallas för hjälpsändning men i själva verket kan det vara varor som skall säljas. Nu i september besökte vi Kamenets och gick igenom rutinerna för att underlätta arbetet med alla papper. Bland annat kom det fram att vi måste mäta upp alla gardiner och skriva på lådan hur många m2 gardiner det finns i lådorna. När det gäller bestick måste varje gaffel, kniv etc. räknas och vad det är för material i besticken. På stolar och bord måste storleken skrivas upp, LxBxH. Antonina som är vår sekreterare i Kamenets ringer till Minsk inför varje transport och får de senaste bestämmelserna och frågar om något blivit ändrat. Vi är mycket noga att redovisa varje kategori och alla saker vägs. Denna noggrannhet från oss och de som tar emot sändningarna bidrar till att vi hittills fått igenom sändningarna.
Innan den senaste krisen såg vi att det började bli bättre förhållande för den kategori människor vi hjälper. Speciellt märktes detta i Lettland, men i och med krisen vreds utvecklingen tillbaka många år.
Just nu är vi mitt uppe i att bygga ett nytt kök i soppköket i Kraslava i Lettland. Här får ett trettiotal barn mat tre gånger per vecka. Här kommer vi i början av 2011 att bygga dusch och tvättmöjligheter för kläder. De flesta som bor i Kraslava saknar rinnande vatten och avlopp i bostaden. Vi skickar över mycket kläder men de har svårt att tvätta när de har använts ett tag. I stället används de så länge att det bara är att kasta och så behöver de nya. Därför skall vi försöka få dem att tvätta kläderna lite oftare i stället för att de skall slängas.
Tyvärr ser vi inget slut på hjälpbehovet varken i Östeuropa eller på hemmaplan så vi måste nog fortsätta i många år till. Frågan är bara hur länge orkar och kan vi hålla på, finns det några yngre som är villiga att fortsätta när vi inte kan längre?
Jag är mycket tacksam till Herren att jag fick komma med i detta arbete och hoppas att kunna arbeta med detta under många år till.
Gud Välsigne Er alla!
Hälsar Arne
