
Barn vid hematologiska sjukhuset. Ett speciellt sjukhus i Gomel där Tjernobyldrabbade barn får vård.
"Jag minns mest att alla var så snälla!"
INTERVJU MED ÅKE H NILSSON, DEL 4:
Vad är höjdpunkten med lägren? - Det är svårt att peka på enskilda delar. Hela lägret är en höjdpunkt. Vi vet att det är en höjdpunkt i barnens liv. För många av dem kanske det blir den enda gången under hela livet som de kommer utanför Vitrysslands gränser. För oss som församling är det en höjdpunkt att få se hur den underbara plats som vi har(en kyrka med havstomt) blir så levande. Det sjuder av liv över allt — hela dagarna i 17 dagar. Att få fira gudstjänst tillsammans med de vitryska vännerna är en verklig höjdare. Genom lägren besöks också kyrkan av många fler än de som normalt kommer för att fira gudstjänst. Vilka är problemen och svårigheterna? - Problemen kan se olika ut år från år. De senaste åren har försäkringsfrågan blivit ett problem när man plockade bort den försäkring som vi använt under 8-10 år och höjt premien till en oacceptabel nivå. Vi har då använt oss av vitrysk försäkring men vet inte fullt ut hur mycket den är värd när det gäller.- Något år har vi fått "slåss" mot svenska myndigheter för att slippa betala visum för barnen. --På den vitryska sidan är det en mängd papper som ska ha sina stämplar och påskrifter. Så det är inget lätt eller litet jobb för dem heller.- Kraven på vem som kan stå som ansvarig för en vitrysk grupp har också skärpts. Hittills har problem dock kunnat lösas. Vad har gett dig det starkaste/bestående minnet/minnen från lägren?- Omöjligt att plocka ut enstaka minnen även om det givetvis finns episoder man minns särskilt väl. T.ex. när vi mötte en grupp barn i Vitryssland. De hade ett år tidigare varit på läger här. Vi frågade dem vad de mindes mest av dagarna i Sverige. Flera sa: "Utfärden till Ölands djur och nöjespark.""Baden" etc. Tillslut var det bara en flicka kvar. "Vad säger du då," sa vi till henne. "Jag minns mest att alla var så snälla!"Jag minns också den föräldralösa pojken som en dag kom till sin vitryska ledare och sa:" Tänk om någon här i Sverige skulle vilja ha mig. Då skulle jag bli en fin pojke." Så vände han sig om och grät. Har lägren i Sverige en framtid och en funktion? - Det här året hade vi inget läger i Oskarshamn. Istället för de 25 barn som vi brukar ha på läger här bekostade vi lägervistelsen för 40 barn på läger i Vitryssland. Det kostade oss bara en liten del av vad ett läger här kostar.Våra vitryska vänner säger att lägren fortfarande fyller en funktion — inte bara som hälsoläger. De betyder också att myndigheterna ser att baptisterna har vänner i andra länder, som följer vad som sker i Vitryssland. Just nu ser det ut som president Lukachenko håller på att koppla sitt grepp och gör det svårt/omöjligt för vitryska barn att få resa utomlands. Så hur framtiden kommer att bli vet vi inte, men vi har ändå möjlighet at stödja de många läger som ordnas av vitryska församlingar.