|
 Oksana Sakovich
Oksana Sakovich arbetar med funktionshindrade barn i Grodno
"Kära vänner! Jag är själv handikappad och min son föddes med funktionshinder. Vi tackar er av hela vårt hjärta, för att vi fick delta i lägret på landet."
Oksana Sakovich arbetar med funktionshindrade barn i Grodno, en stad nära gränsen till Polen och Litauen. 1995 fick Oksana frågan från sin pastor, Pavel Rudoi, om hon kunde börja en tjänst för barn utanför kyrkan. Oksana såg barnen som aldrig fick höra om Gud och ville göra något för dem. Hon kände till barnen på barnsjukhuset och fick möjlighet att besöka dem, berätta bibelberättelser, ge dem frukt, godis och presenter. En missionsgrupp i Minsk bidrog med litteratur och från Sverige kom bidrag till frukt och godis. Regelbundet besökte hon barnen på sjukhuset under tio års tid. Oksana fick ett allt större förtroende bland barn, föräldrar och personal. En pojke som hon följde under alla dessa tio år var mycket sjuk och fick starka mediciner med svåra biverkningar som följd. Pojken blev en god vän och när han avled, 16 år gammal, blev sorgen stor. Oksana slutade med sjukhusbesöken 2005 och började arbeta med funktionshindrade. En kvinna i kyrkan arbetade med funktionshindrade men slutade och så blev det Oksanas arbetsuppgift. I början var det svårt för mig att arbeta med funktionshindrade, men Gud gav mig kärlek till dem och nu ser jag inte deras sjukdomar utan nu ser jag deras inre värde och det är lika stort som alla andra människors.Deras nuvarande arbetsgrupp i Baptistkyrkan består av 5 personer plus en chaufför som kör minibussen och hämtar barnen och deras föräldrar.Tillsammans med sina medarbetare tar Oksana emot barnen och deras föräldrar 3 gånger i veckan. De möts i Baptistkyrkan. Barnen har olika aktiviteter som; hantverk, sång, musik och att de lyssnar till bibelberättelser. När barnen har olika aktiviteter får föräldrarna möjlighet att samtala med varandra. Det är betydelsefullt för föräldrarna att dela erfarenheter och stödja varandra, både i glädje och sorg. Te att dricka och något att äta tillhör programmet.Varje sommar är det läger på en lägergård ett tiotal mil från Grodno. En vacker plats i naturen, med tillgång till bad, lek och promenader i naturen. Ett fyrtiotal föräldrar och barn är med. Det blir avlastning för föräldrarna när det är många som hjälps åt med maten och att se efter barnen. En mamma skriver följande tackbrev: "Kära vänner! Jag är själv handikappad och min son föddes med funktionshinder. Vi tackar er av hela vårt hjärta, för att vi fick delta i lägret på landet. Vi var där för första gången. Det var trevligt att lära känna många nya människor. Barnens och de vuxnas fritid var välplanerad och intressant. Vi kom hem med massor av goda intryck. Vi vill gärna komma till träffarna i Baptistkyrkan i fortsättningen. Tusen tack från vår familj!" En man som blev handikappad för tre år sedan ville vara med på lägret även om han var äldre, det fick han och nu ringer han till Oksana varje söndag och undrar om han kan komma till Kyrkan. De barn som är så sjuka att de inte kan lämna sina hem får regelbundna besök av Oksana och hennes medarbetare. Oksana säger att: - Det viktigaste är att våga börja, sedan ger Gud den kraft som behövs. - Många tack kommer från föräldrarna och det gör mig mycket glad. - När jag ger kärlek till någon får jag ändå mer tillbaks.
|
|
